tisdag 10 mars 2009

Hur säker kan man vara?

I förra veckan satte de upp ett nytt anslag i hissen i huset vi bor i och förklarade att följande onsdag skulle det utföras en kontroll av brandlarmet någon gång mellan klockan 9 och 17. Detta är en procedur som utförs en gång varje månad.

Sjukt störigt är det eftersom det enda vi ockupanter märker av kontrollen är att brandlarmet går mer eller mindre konstant under en timme den dagen och den timmen kan man räkna med att inte få något gjort, om man inte råkar vara döv.

Så jag blev bara något konfunderad när jag i måndags stod och rakade mig inför kvällens arbetspass och hörde brandlarmet gå igång. Jag var nästan helt säker på att jag läst onsdag på anslaget, men utgick från att jag tagit fel och bestämde mig för att behandla det som ett falskt larm. Min riskkalkyl kom fram till att jag hade en ganska sur utgångspunkt från 15:e våningen om det nu faktiskt var något som var fel, men jag ville helt enkelt slutföra min rakning och packa lunchlådan innan jag gick till jobbet.

Precis innan jag ska ge mig ut genom dörren upphör larmet och ersätts av fastighetsägarens röst som kallar på vår uppmärksamhet: 'This is the facility proprietor. The fire alarm you just heard was false and accidentally triggered by me. I'm sorry for the inconvenience. Everybody can now return to their apartments and carry on with their day. Thank you and god bless.' (okej, jag hittade på det sista)

Så inte nog med att de testar brandlarmet en gång i månaden utan det händer även att ägaren 'råkar' slå på det. Jag måste verkligen ifrågasätta frekvensen av de här övningarna. Jag, av alla människor, inser vikten av brandsäkerhet men när folk vänjer sig vid att höra larmet (minst) en gång i månaden, vem kommer då ta det på allvar när det verkligen brinner?

Som de säger här borta: 'Don't cry wolf when there is no wolf!'

Inga kommentarer: