måndag 22 september 2008

Förste svensken i NBA

Som ni alla vet har Sverige aldrig haft en basketspelare representerad i den största basketligan i världen, NBA. Mattias Sahlström gjorde ett försök i slutet av 90-talet men blev aldrig draftad av något lag, utan gav upp och åkte till Europa för att göra karriär där i stället.

Hos mig föddes drömmen om NBA någonstans i mitten av tonåren, då jag upptäckte att handboll inte var världens mittpunkt och basket faktiskt är roligare att spela. Nu åker jag och Elin i väg till Toronto och kommer kunna bedöva våra basketsinnen med så mycket basket vi vill, något som är svårt att göra i Sverige. Direktsända matcher på TV varje kväll, mittuppslag i alla dagstidningar och barkonversationer med folk som faktiskt vet vad en pick-and-pop eller baseline drive är. En drömvärld!

Men varför stanna där? I dag snubblade jag över en artikel i myllret av RSS-feeds. Idaho Stampede ska ha en open player tryout bara några dagar efter att vi anlänt i Toronto.

Så vad betyder det? Jo, Idaho Stampede är Toronto Raptors såkallade farmarlag. Ett lag dit Raptors skickar sina unga talanger för att de ska få värdefull speltid mot kvalificerat motstånd eftersom de ännu inte är tillräckligt bra för att få meningsfulla minuter i moderlaget. När sen en spelare blir skadad eller bortbytt går Raptors ner i farmarlaget och plocker upp de spelare de behöver för att fylla den förlorade spelarens plats.

Och nu ska alltså Toronto Raptors farmarlag ha en öppen spelaruttagning där vem som helst kan komma dit, betala 200 CAD (cirka 1 200 SEK), visa upp sina skills och hoppas på att man imponerar coachen tillräckligt mycket för att ta en plats i laget.

Detta är givetvis dödfött. Ungefär som att försöka genomföra en statskupp med en smörkniv och en mp3-spelare. Marknaden för långsamma, vita, undersized shooting guards har varit mättad ganska länge och någon ljusning är svår att förutspå, men det hade ändå varit så otroligt roligt att få spela bland de - faktiskt - bästa basketspelarna i världen.

Om inte det är en historia för barnbarnen vet jag inte vad.

Inga kommentarer: