Intervju

Så i dag ringde en kvinna från The Courtyard by Marriot och ville prata med mig. Nu hade hon läst min ansökan och ville ta in mig för en intervju i morgon.

Jobbet är Guest service agent, eller receptionist på svenska. Dagtid och sex tunnelbanestationer bort från nya lägenheten som vi flyttar in i till helgen. Gjutet.

Detta blir tredje intervjun hittills och måste säga att jag inte är särskilt imponerad av anställningsmaskinen här kontra Sverige. När jag blev intervjuvad på The Royal York skedde processen i tre steg där jag först fick träffa hon som skulle bli min "superior", sedan en "mer allmänn screening" hos personalavdelningen för att se om jag är rätt man för The Royal York och slutligen var sista steget en sittning med General managern, men jag kom aldrig så långt utan fastnade i steg två. (UPDATE: det gjorde jag visst det, men en vecka efter att jag skrivit det här inlägget. De hörde dock aldrig av sig efter slutintervjun, trots att de sa att de skulle.)

Genomgående teman har varit en massa förskrivna frågor som inte lämnar utrymme för längre utveckling av svaren och dessutom säger lite eller inget om mig som potentiell tillgång till hotellet.

Intervjuer måste vidare också vara en av de mest stela och påklistrade situationer man kan sitta i? Allt man gör blir förstorat in absurdum. Bara att byta sin position i stolen är föranledd av en lång tankekedja, bara för att kontrollera att man inte gör något som kan verka nervöst eller stötande. Massa nojor:"Se henne i ögonen när du svarar", "Sträck på dig!", "Nej, säg inte att du är lat."

Nej, om jag någon dag hamnar i den positionen där jag blir ansvarig för att anställa människor tänker jag ta ut vederbörande på en pubrunda och ta reda på vem han/hon verkligen är.