Jag säger då det: nästa ställe vi väljer att tillfälligt flytta till kommer definitivt att innehålla dominerande sol, helst tropisk värme.
Vintern anlände förra veckan med ett ordentligt snöfall, med kyla och halka som bihang. I dag rapporterade radion att det var -7 grader ute. Trots nyinköpt, militärtestad vinterjacka från Army surplus och dubbla strumpor ilar det i kroppen för varje andetag av frisk stadsluft man inhalerar.
Det går inte att påstå att vi inte var förvarnade. Även om Toronto ligger i höjd med Barcelona sett till breddgrader är det ingen hemlighet att det saknas en golfström här som skämmer bort oss borta i Europa.
Och såhär kommer det se ut fram till mars. Sannolikt kommer det bli mycket värre ju närmre januari vi kommer. -20 är inget ovanligt här. Trots Elins löfte om att "-20 i torr luft är typ som 0-gradigt i Skåne" undrar jag lite om alla mina lemmar kommer sitta kvar när vi väl är tillbaka i varma, trygga Sverige.
Bildbevis på hur kallt det är och vilka säkerhetsåtgärder vi vidtagit.
lördag 22 november 2008
lördag 15 november 2008
Ingen ny flytt på ett tag
Då var vi äntligen framme, uppackade och slutkörda.
Nästa gång tänker jag se till att konsultera väderleksrapporten innan jag flyttar någonting.
Första delen av flytten som innebar tunnelbana med ett byte gick fint, men den sista biten från tunnelbanan till huset, som normalt är en 7-minuters promenad, var inte aktuellt med tre väskor vardera och ösregn. Så vi bestämde oss för att ta bussen tre stationer och spara två tredjedelar av promenaden.
Vad vi inte räknat med var att bussen var smockfull och vi hamnade mitt-e-mellan fram- och bakdörren. När bussen sen stannat vid Mt. Pleasant Rd. siktar vi först på utgång vid framdörren men ändrar oss snabbt när vi ser horden av ännu mer människor som ska hoppa på samtidigt som chauffören tipsar oss:"under the circumstances, I would recomend the back door".
2 minuter och en massa excuse me's senare var vi ute i regnet igen.
För alla er som nu vill skicka något(läs:julklappar) eller bara allmänt veta var vi bor är nu adressen:
C/O Julie Boisvert
160 Erskine Avenue, #1505
Toronto, Ontario
M4P1Z3
Nästa gång tänker jag se till att konsultera väderleksrapporten innan jag flyttar någonting.
Första delen av flytten som innebar tunnelbana med ett byte gick fint, men den sista biten från tunnelbanan till huset, som normalt är en 7-minuters promenad, var inte aktuellt med tre väskor vardera och ösregn. Så vi bestämde oss för att ta bussen tre stationer och spara två tredjedelar av promenaden.
Vad vi inte räknat med var att bussen var smockfull och vi hamnade mitt-e-mellan fram- och bakdörren. När bussen sen stannat vid Mt. Pleasant Rd. siktar vi först på utgång vid framdörren men ändrar oss snabbt när vi ser horden av ännu mer människor som ska hoppa på samtidigt som chauffören tipsar oss:"under the circumstances, I would recomend the back door".
2 minuter och en massa excuse me's senare var vi ute i regnet igen.
För alla er som nu vill skicka något(läs:julklappar) eller bara allmänt veta var vi bor är nu adressen:
C/O Julie Boisvert
160 Erskine Avenue, #1505
Toronto, Ontario
M4P1Z3
onsdag 12 november 2008
Intervju
Så i dag ringde en kvinna från The Courtyard by Marriot och ville prata med mig. Nu hade hon läst min ansökan och ville ta in mig för en intervju i morgon.
Jobbet är Guest service agent, eller receptionist på svenska. Dagtid och sex tunnelbanestationer bort från nya lägenheten som vi flyttar in i till helgen. Gjutet.
Detta blir tredje intervjun hittills och måste säga att jag inte är särskilt imponerad av anställningsmaskinen här kontra Sverige. När jag blev intervjuvad på The Royal York skedde processen i tre steg där jag först fick träffa hon som skulle bli min "superior", sedan en "mer allmänn screening" hos personalavdelningen för att se om jag är rätt man för The Royal York och slutligen var sista steget en sittning med General managern, men jag kom aldrig så långt utan fastnade i steg två. (UPDATE: det gjorde jag visst det, men en vecka efter att jag skrivit det här inlägget. De hörde dock aldrig av sig efter slutintervjun, trots att de sa att de skulle.)
Genomgående teman har varit en massa förskrivna frågor som inte lämnar utrymme för längre utveckling av svaren och dessutom säger lite eller inget om mig som potentiell tillgång till hotellet.
Intervjuer måste vidare också vara en av de mest stela och påklistrade situationer man kan sitta i? Allt man gör blir förstorat in absurdum. Bara att byta sin position i stolen är föranledd av en lång tankekedja, bara för att kontrollera att man inte gör något som kan verka nervöst eller stötande. Massa nojor:"Se henne i ögonen när du svarar", "Sträck på dig!", "Nej, säg inte att du är lat."
Nej, om jag någon dag hamnar i den positionen där jag blir ansvarig för att anställa människor tänker jag ta ut vederbörande på en pubrunda och ta reda på vem han/hon verkligen är.
Jobbet är Guest service agent, eller receptionist på svenska. Dagtid och sex tunnelbanestationer bort från nya lägenheten som vi flyttar in i till helgen. Gjutet.
Detta blir tredje intervjun hittills och måste säga att jag inte är särskilt imponerad av anställningsmaskinen här kontra Sverige. När jag blev intervjuvad på The Royal York skedde processen i tre steg där jag först fick träffa hon som skulle bli min "superior", sedan en "mer allmänn screening" hos personalavdelningen för att se om jag är rätt man för The Royal York och slutligen var sista steget en sittning med General managern, men jag kom aldrig så långt utan fastnade i steg två. (UPDATE: det gjorde jag visst det, men en vecka efter att jag skrivit det här inlägget. De hörde dock aldrig av sig efter slutintervjun, trots att de sa att de skulle.)
Genomgående teman har varit en massa förskrivna frågor som inte lämnar utrymme för längre utveckling av svaren och dessutom säger lite eller inget om mig som potentiell tillgång till hotellet.
Intervjuer måste vidare också vara en av de mest stela och påklistrade situationer man kan sitta i? Allt man gör blir förstorat in absurdum. Bara att byta sin position i stolen är föranledd av en lång tankekedja, bara för att kontrollera att man inte gör något som kan verka nervöst eller stötande. Massa nojor:"Se henne i ögonen när du svarar", "Sträck på dig!", "Nej, säg inte att du är lat."
Nej, om jag någon dag hamnar i den positionen där jag blir ansvarig för att anställa människor tänker jag ta ut vederbörande på en pubrunda och ta reda på vem han/hon verkligen är.
fredag 7 november 2008
Skype
För alla som vill är vi nu utvidgade och öppnar butiken för röstsamtal - via internet, that is.
I går inköptes ett stycken headset och programvaran Skype laddades ner. Det enda Ni behöver göra för att få tag på oss är att göra samma sak.
När Skype är nerladdat och installerat ska ni bara söka efter "Groovestead" så hittar ni vår "telefon". Efter det är det bara att ringa som vanligt, hoppas att någon svarar och njuta av gratis IP-telefoni. Fint, va?
I går inköptes ett stycken headset och programvaran Skype laddades ner. Det enda Ni behöver göra för att få tag på oss är att göra samma sak.
När Skype är nerladdat och installerat ska ni bara söka efter "Groovestead" så hittar ni vår "telefon". Efter det är det bara att ringa som vanligt, hoppas att någon svarar och njuta av gratis IP-telefoni. Fint, va?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)