måndag 16 februari 2009

På flykt igen

Så, en dag för ett par veckor sedan kommer jag hem från jobbet och ser att Elin sitter framför datorn och kollar lägenhetsannonser på http://www.craigslist.ca/. Redan då visste jag att jag kunde börja packa väskan och mentalt ställa in mig på att vi skulle flytta.

Nu när hon har fått jobb på andra sidan stan och det verkar som om jag får stanna kvar på mitt - som också är på andra sidan stan - började vi spana in möblerade rum som, wait for it.... ligger på andra sidan stan!

Vi(Elin) hittade en mysig liten källarlägenhet på 190 Lowther avenue, bara 100 meter från Spadina subway station. Läget är precis mittemellan våra jobb och istället för 45 minuter till jobbet för oss blir 15 minuter för mig och 25 för Elin. Vi får även ett större rum, kabel-TV, eget badrum, slipper det där jävla byggarbetet bredvid och får förhoppningsvis en närmare relation till våra hyresvärdar.

Visningen gick bra och igår fick vi bekräftat att vi är välkomna att flytta in den förste april. Vi ska träffas senare den här veckan och rita upp ett hyresavtal. Jag önskar att historien slutade där, men tyvärr råkade jag ut för en brain cramp under visningen som gjorde att den sista 1½:a månaden på 160 Erskine avenue kommer bli lite mer krystad än vanligt.

Allan och Lisa, våra blivande hyresvärdar ville att vi skulle fylla i ett formulär med vår kontaktinformation samt referenser som alla kandidater fick fylla i. Tyvärr satt vi och konverserade samtidigt som jag fyllde i det här formuläret och tänkte mig inte riktigt för när jag fyllde i "Current landlord and phone number". Inget brottsligt i det i sig, men saken var att Julie inte hade en aning om att vi letade efter någon annanstans att bo och hade definitivt inte gett sitt medgivande till att vi delade ut hennes telefonnummer till främlingar. Så ni kan nog gissa hennes förvåning när en tjej vid namn Lisa ringer henne på jobbet för att få hennes åsikt om hur vi är att bo med.

Lisa insåg snabbt mitt misstag och försökte släta över det genom att säga att vi bara varit intresserade av lägenheten och att inget på något sätt var bestämt ännu. Vi ville bara se efter vad som fanns där ute. Fantastiskt nog gav hon oss ändå en bra referens. Kudos.

I dag träffade vi henne första gången sen telefonsamtalet och var tvungna att berätta om våra planer att flytta ut. På väldigt många plan kändes det som att göra slut med någon man är tillsammans med.

En påtaglig spänning i luften. Snubblande anledningar och orsaker. Nosiga uppföljningsfrågor och ett otillfredställande avslut.

Men nu är det gjort. Vi har gjort slut och flyttar in med våra nya partners om 60 dagar.

Skicka påskkort?

190 Lowther avenue, unit J
M5R 1E8
Toronto, Ontario


Visa större karta

söndag 15 februari 2009

26:e juli

Tiden av ovisshet är förbi. Nu kan ni äntligen ringa in datumet och rensa alla tidigare åtaganden.

Elin och Johannes återkomst till Sverige är nu spikad i sten till den 26:e juli (2009 - bara för att förtydliga).

Så förbered välkomstkommitén och smörj in musklerna för vi kommer ha en massa skit med oss tillbaka och inte tillräckligt många händer för att bära det. Eller så kan ni bara fortsätta som vanligt och låta söndagen den 26:e passera som den brukar göra.

I vilket fall som helst vet ni nu.

God natt!

tisdag 3 februari 2009

Dark Horse Espresso Bar

Ögnade genom februarinumret av "Where" som listar vad som är hett varje månad och fastnade på artikeln om stans mysigaste caféer. Beskrivningen av Dark Horse Espresso Bar fångade särskilt mitt intresse:

This café at Queen and Broadview is the perfect place to relax with a laptop or some reading. Owner Deanna Zunde serves up rich, smooth coffee - perfect for pairing with freshly baked muffins or pastries - in a SoHo-style atmosphere.

Så på en sån här ledig tisdag bestämde jag mig för att ta mig en halvtimme att resa ut och kolla in stället, eftersom jag alltid är på jakt efter nya platser där man kan koppla av och njuta.

Väl framme blir jag inte särskilt imponerad av fasaden men insidan lämnar lite att önska. Robusta, tidsnötta trämöbler, skön belysning, inbjudande fåtöljer, James Brown i högtalarna och ett lagom artsy klientel. Utanpå det smakar kaffet suveränt (ingefärasconen var inte fel den heller) och trådlöst internet är gratis.

Chansen är att om jag en dag slår upp portarna för ett eget fik kommer det dela många likheter med Dark Horse Espresso Bar - bortsett från de röda stjärnorna som sitter uppsatta lite här och var.